Det märks att det är valår nu. Det kommer utspel som inte riktigt ligger i linje med den politik som bedrivits tidigare. Sådant gör mig misstänksam. Vilka drivkrafter ligger bakom dessa utspel? Handlar det om genuin önskan att förändra samhället i en viss riktning? Eller handlar det mer om att desarmera potentiellt farliga ämnen inför valrörelsen?

Ett exempel: Idag gör Alliansens fyra partiledare ett utspel på DN Debatt. De vill utreda och förändra Arbetsförmedlingen. Det låter ju bra. Få skulle nog hävda att Arbetsförmedlingen idag når målen i sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Men låt oss titta lite närmare på sakfrågan.

Det handlar alltså om en statlig myndighet, som dessa fyra partier i regeringsställning har styrt över i sju år nu. Hur kommer det sig att de nu – i början av det åttonde året vid makten – plötsligt vill utreda hur myndigheten fungerar och fullgör sitt uppdrag? Någon som tror att det handlar om genuin politik?

Dessa fyra partier har två gånger gått till val på jobben och utanförskapet (och det saknas fortfarande en stringent definition av vad i hela friden detta utanförskap är). Nu tänker de göra om samma bravad en tredje gång. Ungdomar, individer med funktionsnedsättning och annan etnisk bakgrund står i allt högre utsträckning utanför den arbetsmarknad som de säger sig måna om.

Vi manliga, välutbildade etniska svenskar mitt i livet mår bättre än vi någonsin gjort, har mer pengar och större frihet än någonsin förr. Men denna regering månar inte om oss i första hand, utan om den lilla människan. Jojomensan. Därför tillsätter de en utredning över den myndighet som mer än någon annan rått över det politikområde de har gått till val på 2006 och 2010.

Det liknar en haveriutredning över Arbetsförmedlingen som myndighet. Men det är ett missriktat utspel. Det är inte myndigheten som behöver haveriutredas. Det är allianspartiernas arbetsmarknadspolitik, i synnerhet de svepande hänvisningarna till ett illa definierat utanförskap, som behöver haveriutredas.