Några tankar från en allmänläkare om SARS-Covid-2 & andra pandemier

Just nu genomgår Sverige en nedstängning som vi sannolikt inte har sett maken till sedan det andra världskrigets dagar. Inte för att jag varit med så länge. Riktigt så gammal är jag inte. Men ändå.

Kärt barn har redan många olika namn:

  • Corona-virus (fast egentligen är det ju en hel familj av olika virus)
  • Covid-19 (egentligen den infektion som viruset orsakar)
  • SARS-CoV-2 (det egentliga vetenskapliga namnet på viruset)

Statsminister Stefan Löfven kallade häromdagen : “Det största hotet mot folkhälsan på decennier.”

Via Johns Hopkins University kan man följa pandemins utveckling i världen på ett tillförlitligt sätt. I dagsläget (kl 14.22 söndagen 15 mars) har 156 400 människor konstaterats smittade i världen. 5 833 människor har avlidit i allvarlig luftvägssjukdom (Severe Acute Respirtory Syndrome) till följd av viruset. Hittills har 961 personer konstaterats smittade i Sverige, och 2 personer har avlidit.

Onekligen utgör denna pandemi (som WHO nu kallar den) ett hot. Men hur stort är det hotet egentligen? Låt oss lyfta blicken lite grann, mot andra stora pandemier under 1900-talet, som jämförelse:

  • Hongkong-influensan. 1968–1970. Enbart den första säsongen uppskattas detta H3N2-virus ha dödat en miljon människor över hela världen. Antalet smittade i Sverige den första säsongen: ca 300 000. Denna influensa sprids fortfarande, som säsongsinfluensa, och orsakar en överdödlighet på ca 1 000 personer/år. Detta motiverar allmän och gratis vaccination av riskgrupper.
  • Asiaten“. 1956–1958. Ett H2N2-virus, som uppskattas ha lett till 1–4 miljoner dödsfall i världen. WHO uppger “ca 2 miljoner dödsfall”. Antal smittade i Sverige var även här ca 300 000. 567 svenskar anges i dödsorsaksregistret ha dött pga denna influensa.
  • Spanska sjukan. 1918–1920. 500 miljoner smittade globalt, eller 27 % av planetens dåvarande mänskliga population. Antalet döda globalt 50–100 miljoner människor. Dödligheten uppgick alltså till någonstans 10–20 % av antalet smittade. Främst unga vuxna. 35 000 svenskar uppskattas ha dött i spanska sjukan.

Det finns en skala som graderar hur allvarlig en pandemi är, utifrån hur dödlig den är. PSI = Pandemic Severity Index. Säsongsinfluensa och svininfluensa hamnar där bägge i den lägsta kategorin, med en dödlighet på <0,1 % av dem som smittas. Asiaten och Hongkong hamnar i kategori 2, med en dödlighet på <0,5 % av dem som smittas. Spanska sjukan hamnar i den högsta, femte kategorin, med en dödlighet >2,0 %.

I denna kategori 5 verkar ännu så länge även SARS-CoV-2 hamna. Om, och bara om, den nuvarande globala dödligheten bland smittade håller i sig. Men kommer den att göra det? Kanske har vi underskattat antalet smittade, pga att vi inte kunnat testa alla med misstänkta symptom? Kanske kommer effekten av insatta åtgärder att minska risken att dö för dem som drabbats? Tittar vi närmare på statistiken från Johns Hopkins, så ser vi radikalt olika risk att dö i olika länder:

  • Kina: 4,0 %
  • Iran: 4,8 %
  • Italien: 6,8 %
  • Sydkorea: 0,9 %
  • Taiwan: 0,2 % (men med bara 59 konstaterat smittade personer)
  • Sverige: 0,2 %

Jag vill med dessa siffror inte säga att vi kan luta oss tillbaka och låta bli att vidta åtgärder. Tvärtom är det väsentligt att vi vidtar effektiva åtgärder. Stänga gränser och skolor/förskolor hör inte dit. Social distansering hör dit, liksom att avstå från icke nödvändiga resor. Likaså testning och spårning av konstaterade fall. God prioritering av avancerad sjukvård för dem som verkligen behöver sådan är central. Och jag vill hävda, en orsak till att dödligheten i Sverige är så låg som 0,2 %. Vi får se var det landar, för Sverige och för världen.

Jag lägger in några grafer, för antalet nytillkomna sjukdomsfall och antalet dödsfall, för Sverige, Kina och Sydkorea. Det man kan se är rätt markant skillnad i hur snabbt antalet nytillkomna fall vänder ner, liksom antalet dödsfall.

SARS-Covid-2 SverigeSARS-Covid-2 KinaSARS-Covid-2 Sydkorea

Avslutningsvis ett medskick till alla: låt oss här ta av oss partinålen och sätta vårt gemensamma bästa först. Här gäller inte partipolitik, utan kyla och sakkunskap. Det är klokt att låta våra expertmyndigheter hålla i taktpinnen. Och att från politiskt håll föra en nära, konstant dialog med de myndigheterna.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s